I KORTHET:

Vetenskapliga brister och anomalier i den medicinska psykiatrin

Den medicinska psykiatrins självbild är beroende av ett fungerande diagnossystem. Detta bör på ett korrekt sätt skilja mellan friskt och sjukt samt skilja den ena sjukdomen från den andra. Helst ska diagnossystemet och sjukdomskategorierna ha ett vetenskapligt stöd i forskning inom genetik och biom.....
(Texten fortsätter nedan)

Den medicinska psykiatrins självbild är beroende av ett fungerande diagnossystem. Detta bör på ett korrekt sätt skilja mellan friskt och sjukt samt skilja den ena sjukdomen från den andra.

Helst ska diagnossystemet och sjukdomskategorierna ha ett vetenskapligt stöd i forskning inom genetik och biomarkörer (observerbara skillnader mellan sjukt och friskt). Dessutom är det viktigt för den medicinska psykiatrins självbild att man har effektiva och säkra läkemedel som botar sjukdom och lindrar lidande.

Det råder ingen tvekan om att vi människor föds olika, att genetiken spelar roll och att det finns samband mellan psykiska och kroppsliga tillstånd. Det råder inte heller något tvivel om att det går att påverka människors sinnestillstånd med läkemedel och droger.

Men det som talar emot den medicinska modellen är att man – trots oöverblickbara mängder av forskning – inte funnit ett hållbart vetenskapligt stöd för de diagnossystem man använder. Inte en enda diagnos kan fastställas genom att få tillgång till patientens genotyp, ingen kan fastställas genom att studera patientens hjärna eller blod. Inte heller finns psykiatriska sjukdomar som kan botas med läkemedel.

Om du klickar vidare kan du få en något mer fördjupad kunskap om det diagnostiska systemet samt om anomalier och brister i det vetenskapliga stödet för de psykiatriska diagnoserna vad gäller biomarkörer, genetik och läkemedelsbehandling.


Snabblänkar till delarna: